Diabetes
1. Case: Insulindiabetikers måltidsplanering
Intervju med en insulindiabetiker:
Vad ska jag tänka på, när jag ska äta frukost, lunch eller middag?
Jag får äta normal mat, men jag måste räkna kolhydrater.
10 gram kolhydrater behöver 1 enhet insulin.
40 gram kolhydrater behöver 4 enheter insulin.
En smörgås är vanligen 20 gram kolhydrater.
Pålägg t. ex. skinka, ost och grönsaker är 0 kolhydrater.
1 potatis i äggstorlek är 10 gram kolhydrater.
En yoghurt är 15 gram kolhydrater.
Cornflakes eller mysli 1 dl är 20 gram kolhydrater.
Det finns tabeller på Internet som visar på hur mycket kolhydrater maten innehåller.
Man ska mäta blodsockret före maten för att veta hur mycket insulin man behöver för den mat som man tänker äta och för justering av blodsockret.
Sedan mäter jag blodsockret igen 2 h efter måltiden.
Dialog patient – sjukskötare:
S: Vad ska du tänka på när du ska äta frukost, lunch eller middag?
P: Jag får äta normal mat, men jag måste räkna kolhydrater. För varje 10 gram kolhydrater behöver jag 1 enhet insulin.
S: Så om du äter 40 gram kolhydrater, hur mycket insulin behöver du då?
P: Då behöver jag 4 enheter insulin. T. ex. en smörgås är vanligen 20 gram kolhydrater, så då skulle jag behöva 2 enheter insulin för den.
S: Hur är det med pålägg som skinka, ost och grönsaker?
P: De innehåller 0 kolhydrater. En potatis i äggstorlek är 10 gram kolhydrater, och en yoghurt är 15 gram kolhydrater. En dl cornflakes eller mysli är 20 gram kolhydrater.
S: Det låter som att du har bra koll. Det finns tabeller på Internet som visar hur mycket kolhydrater maten innehåller, t. ex.
P: Ja, jag använder den. Jag mäter också blodsockret före maten för att veta hur mycket insulin jag behöver.
S: Bra. När mäter du blodsockret igen efter måltiden?
P: Jag mäter det igen två timmar efter måltiden.
S: Det är bra. Det är viktigt att hålla koll på blodsockernivåerna och justera insulinet därefter.
Källa / Lähde: www.kolhydrater.nu
Uppgifter
1.1 Korsord 1
1.2 Korsord 2
1.3 Korsord 3
2. Case: Diabetespatientens fotvård
S: Hej! Idag ska du få information om hur du kan sköta dina fötter på bästa sätt. En diabetiker får lättare fotskador än andra, p.g.a. senkomplikationer som orsakar nervskador och kärlförändringar. Dessutom ökar infektionsrisken av höga blodsockervärden.
P: Det låter allvarligt. Vad kan jag göra för att förebygga fotproblem?
S: Det viktigt att du kollar dina fötter dagligen. Kontrollera om det finns sår, blåsor, rodnader eller andra förändringar. Använd gärna en spegel för att se undersidan av fötterna, eller be någon om hjälp. Det är lätt att missa små skador som kan bli större problem.
P: Okej, det ska jag göra. Är det något mera som jag måste tänka på?
S: Tvätta fötterna dagligen med ljummet vatten och mild tvål. Var noga med att torka fötterna, särskilt mellan tårna. Fukt mellan tårna kan leda till svampinfektioner. Efter tvätt kan du använda en oparfymerad fuktighetskräm, men undvik att smörja mellan tårna.
P: Jag förstår. Vad ska jag göra med mina naglar?
S: Klipp naglarna rakt och fila dem försiktigt för att undvika vassa kanter. Undvik att klippa för kort eller för djupt i hörnen, eftersom det kan leda till nageltrång och infektioner. Om du har svårt att klippa naglarna själv kan du be en fotvårdare om hjälp.
P: Vad bör jag tänka på när det gäller strumpor och skor?
S: Använd strumpor som är rena, torra och utan sömmar som kan skava. Byt strumpor dagligen. Välj skor som är bekväma och inte för trånga. Se till att det finns tillräckligt med utrymme för tårna.
P: Okej, jag försöker följa dessa råd. Vad kan orsaka fotsår?
S: Fotsår kan uppstå p.g.a. en sten i skon, att du trampar på något vasst eller långvarigt tryck från skor. Undvik att gå barfota och se till att dina skor passar bra och inte skaver.
S: Det är också viktigt att du regelbundet går på kontroller hos din läkare eller fotvårdare. Du ska ta kontakt om du märker några förändringar på fötterna.
P: Tack för all information. Det känns bra att veta hur jag ska ta hand om mina fötter.
S: Varsågod! Ta hand om dina fötter och ha en bra dag. Ta kontakt igen om du har fler frågor.
Uppgifter
2.1 Flytta orden 1 & 2
2.2 Fyll i orden
2.3 Flytta orden
3. Case: Diabetesmisstanke hos barn
Du har morgonskift och arbetar som sjukskötare på jourmottagningen vid hälsovårdscentralen/hvc. Du har fått en ny patient, 13-åriga Anton Mouhijärvi. Anton har kommit till jourmottagningen med sin pappa Vesa Mouhijärvi.
Du går till observationsrummet. Pojken ligger på britsen. Pappa sitter på stolen bredvid britsen. Det luktar sött i rummet. Pojken ser ut att må dåligt och vara trött. Han mumlar något och andas tungt.
Du: Jag är sjukskötare Camilla.
Pappa: Hej, jag är Vesa Mouhijärvi, Antons pappa.
Du greppar Antons hand.
Du: Hej Anton. Hur mår du?
Anton: Dåligt.
Samtidigt märker du att Antons fingrar är svala. Handledspulsen känns dock.
Pappa: Anton har redan i två dagar mått dåligt. Han är illamående och magen är öm. Och sjutton också, pojkens mamma är på arbetsresa i Bryssel.
Du bedömer patientens tillstånd enligt ABCDE metoden:
A. Pojken svarar på dina frågor med sömnig röst. Du ber pojken öppna munnen: tungan är helt torr. Sötlukten blir starkare.
B. Du mäter pojkens andningsfrekvens, den är 26 x/min. Alltså högre än normalt. Som följande mäter du syresaturationen.
Du: Jag sätter en sådan här klämma på ditt finger. Den mäter blodets syrevärde. Det gör inte alls ont.
Anton (mumlar): Jo, jo.
C. Du mäter också blodtrycket på Anton.
Du: Jag ska mäta ditt blodtryck. Jag fäster manschetten runt din arm. Den klämmer din arm en liten stund. Nu får du inte prata eller röra på dig.
Anton: Jo, jo.
Pojken verkar orolig och han rör på sig hela tiden på britsen.
Antons pappa greppar pojken i axeln och säger:
Pappa: Anton, hör du? Nu måste du vara alldeles lugn och stilla en stund.
Anton (rösten låter arg): Jo, jo.
D. Anton är sömnig. Han öppnar ögonen när man tilltalar honom. Han är också litet arg och till och med förvirrad. Han har greppat pappans skjortkant och frågat när de får fara hem. Som följande vill du mäta Antons blodsocker. Du ber honom hålla handen stilla och Anton lyder.
Blodsockervärdet är 28 mmol/l.
E. Just nu är Anton inte illamående, men han lär ha ont i magen. Du palperar Antons mage och den ömmar överallt. Han är inte kissnödig.
Du ringer till läkaren och rapporterar enligt ISBAR.
I slutet av rapporten frågar du läkaren:
Du: Hinner du komma och undersöka patienten så fort som möjligt? Finns det något som jag göra ännu du kommer?
Läkare: Jag är där inom 15 minuter. Mät pojkens ketonkroppar. Väg också honom och sätt iv-kanylen. Vi skickar honom snart till specialsjukvården.
Du: Ok, jag mäter ketonkropparna. Jag väger pojken och sätter iv-kanylen.
Läkare: Fint, vi ses snart.