Olika sjukdomar och sym(p)tom
1. Sjukdomar och symptom: ordlista
SAIRAUKSIA JA OIREITA / SJUKDOMAR OCH SYM(P)TOM
ahdistus ångest, -en
ahtauma en förträngning
aineenvaihduntasairaus en ämnesomsättningssjukdom
aivohalvaus stroke
aivokalvontulehdus en hjärnhinneinflammation
aivotärähdys en hjärnskakning
aivovamma en hjärnskada
aivoverenvuoto en hjärnblödning
alkoholismi alkoholism, -en
allergia en allergi
astma astma, -n
auringonpistos solsting, -et
dementia demens
diabetes diabetes
epilepsia epilepsi, -n
haava ett sår
halvaus en förlamning
hammassärky tandvärk, -en
harmaakaihi gråstarr, -en
hengenahdistus andnöd, -en
hengästyminen andfåddhet, -en
huimaus svindel, -n
häiriö en störning
ihottuma ett eksem
ilmavaiva ett luftbesvär
infektio en infektion
influenssa en influensa
jälkitauti en följdsjukdom
jäykkäkouristus stelkramp, -en
kallovamma en skallskada
keuhkokuume en lunginflammation
keuhkoputkentulehdus en luftrörskatarr
kihti gikt, -en
kipu en smärta
korvasärky öronvärk, -en
kouristus en kramp
kurkkukipu halsont
kutina klåda, -n
kuukautiskipu mensvärk, -en
kuume feber, -n
loppuunpalaminen utbrändhet, -en
luunmurtuma ett benbrott
läppävika ett klaffel
masennus en depression
migreeni en migrän
muistihäiriö en minnesstörning
murtuma ett brott
mustelma ett blåmärke
myrkytys en förgiftning
napatyrä ett navelbråck
nenäverenvuoto en näsblödning
nestevajaus en vätskeförlust
nivustyrä ett ljumskbråck
nuha en snuva
närästys halsbränna, -n
oire ett symtom
oksennus en kräkning
pahoinvointi illamående, -t
paise en böld
palovamma en brännskada
paniikkihäiriö panikångest, en
peräpukamat hemorrojder
poskiontelotulehdus en
bihåleinflammation
puutuminen en domning
pyörtyminen en svimning
päänsärky huvudvärk, -en
rasitusvamma en belastningskada
revähdys en bristning
rintakipu en bröstsmärta
ripuli en diarré
sairaus en sjukdom
sappikivet gallstenar
sepelvaltimotauti en kranskärlssjukdom
shokki en chock
silmävamma en ögönskada
stressi stress, -en
suonenveto sendrag, -et
suonikohjut åderbrock
sydämen vajaatoiminta hjärtsvikt, -en
sydäninfarkti en hjärtinfarkt
sydänkohtaus en hjärtattack
sydänlihastulehdus en hjärtmuskelinflammation
sydänpysähdys ett hjärtstillestånd
sydänsairaus en hjärtsjukdom
syömishäiriö en ätstörning
syöpä en cancer
särky värk, -en
säärihaava ett bensår
tasapainohäiriö en balansrubbning
terveysongelma ett hälsoproblem
tulehdus en inflammation
tuntohäiriö en känselstörning
turvotus en svullnad
tyrä ett bråck
ummetus en förstoppning
umpilisäkkeentulehdus en blindtarmsinflammation
uniapnea en sömnapné
vaiva ett besvär
vatsahaava ett magsår
vatsakipu magont
venähdys en försträckning
verenvuoto en blödning
veritulppa en blodpropp
vilustuminen en förkylning
virtsatietulehdus en urinvägsinflammation
vyöruusu bältros, -en
välilevyn pullistuma ett diskbråck
yskä hosta, -n
Uppgifter
1.1 Flytta orden
1.2 Vilken sjukdom?
1.3 Flerval (symtom) 1
1.4 Flerval (symtom) 2
1.5 Fyll i orden
1.6 Flytta orden (hjärt-, lung- och njursjukdom)
1.7 Flytta orden (neurologisk sjukdom, reuma- och blodsjukdom)
2. Case: Akuta buksmärtor
(DG: Divertikulos, divertikulit = tarmfickor som har blivit inflammerade. Divertikulit, risk för ileus = tarmvred)
Eva Lundström, 68 år, kommer till sjukhusets akutpoliklinik utan remiss pga svåra buksmärtor mm.
Du ska ta emot henne och intervjua/ställa de rätta frågorna då du gör smärtanalysen och undersöker henne för att få klarhet i vad hennes buksmärtor kan bero på? Du ska använda dig av Isbar vid intervjun och ABCDE vid den kliniska undersökningen.
Del 1. Patientintervju
S: Hej! Jag heter Sanna och jag ska ta hand om dig i dag här på akuten.
S: Vad heter du och vad är din födelsetid?
P: Jag heter Eva Lundström och är född 07.08.55.
S: Kan du ännu säga signumet också?
P: Det är 166 V som i Ville.
S: Varför har du sökt dig till akuten?
P: Jag har ont i magen.
S: När började smärtorna eller har du haft dem länge?
P: Smärtorna började (debuterade/) för några dagar sedan. De går inte om utan de har blivit värre dag för dag.
S: Gjorde du något speciellt när smärtorna började?
P: Nej. Men jag har av och till haft ont i magen.
S: Var känner du smärtan?
P: Smärtorna är mest på vänstra sidan av magen.
S: Hur känns dem?
P: De är molande. De har inte gått om.
S: Hur svåra är smärtorna på en skala mellan 0 och 10? 0 betyder inga smärtor och 10 betyder outhärdliga smärtor.
P: Cirka 4-5
S: Har du tidigare haft liknade smärta?
P: Jo, det har jag haft. Jag har varit till hälsovårdscentralen. Där har jag blivit undersökt och det har konstaterats att jag har tarmfickor. Jag har haft trög mage och jag har förstoppning ibland. Jag har ordinerats medicin, så att avföringen ska hållas mjuk.
S: Vad har du fått för medicin för att förebygga förstoppningen?
P: Jag använder Visiblin® 30 ml x 3 och därför måste jag dricka mycket. Laxoberon® droppar, 20 droppar x 1 tar jag vid behov.
S: Vilka andra sjukdomar har du?
P: Jag har diabetes typ 2 och högt blodtryck.
S: Vilka mediciner har du för de här sjukdomarna?
P: Diformin retard® 500 mg x 2 för diabetes. Bisoprolol® 5 mg x 1 för högt blodtryck.
S: När har din mage fungerat senast?
P: För tre dagar sedan.
S: Hur ofta brukar magen fungera?
P: Den är trög och jag har ibland svårigheter att få den att fungera. Det kan vara flera dagar mellan jag har avföring. Då tar jag Laxoberon® och då brukar det börja fungera bättre.
S: Har du tagit Laxoberon® nu?
P: Jo, men det har inte hjälpt.
S: Har du tagit någon smärtmedicin?
P: Nej.
S: Vilka andra symtom har du?
P: Jag känner mig svullen i magen. Jag har tungt att andas. Kan du höja sängen under huvudet?
S: Ja, det kan jag göra. Känns det bättre nu?
P: Ja det gör det.
S: Har du illamående?
P: Nej.
Har du kastat upp?
P: Nej.
- Har du kunnat äta något?
P: Jag har ätit och druckit, men jag känner mig trög i magen eftersom magen inte har fungerat.
Del 2: Mätning av de vitala funktionerna
S: Jag mäter din saturation och kollar din andning. Saturationen visar på hur bra syresättning du har. Jag sätter saturationsmätaren på ditt finger. Saturationen är 91 och den är inte bra. Din andningsfrekvens är 22. Den är snabbare än normalt. (OBS! Man säger inte till patienten att man ska räkna andningen för patienten kan påverka sin andningsfrekvens.)
Vi måste ge dig syretillägg. Jag sätter en syremask på dig. Känns det bra?
P: Jo, helt ok.
S: Jag mäter också ditt blodtryck och din puls.
S: Blodtrycket är 154 /85. Pulsen är 92.
P: Är det bra?
S: Blodtrycket är lite för högt och din puls är lite snabb. Det kan bero på dina smärtor.
S: Har du feber?
P: Jag känner mig varm, så kanske jag har feber.
S: Jag ska mäta febern (tempen) på dig.
S: Den visar 38,8.
3.Klinisk bedömning och undersökning av buken (magen)
S: Jag ska undersöka din mage. Jag höjer huvudändan på sängen en aning och jag sätter en dyna under dina knän, så att dina magmuskler slappnar av. Känns det bra?
P: Ja
S: Jag tar bort täcket och du får öppna din pyjamas för att jag ska se hur din mage ser ut.
(Är den mjuk, svullen, spänd, hård, finns det färgförändringar, synliga upphöjningar, operationsärr?)
S: Har du några sjukdomar i magen?
P: Jo, jag har tarmfickor som har blivit diagnostiserade för några år sedan.
S: Har du blivit opererad i magen?
P: Jag har blivit gallstensopererad för ca 10 år sedan. Jag har mått bra efter det.
S: Magen är eventuellt lite svullen.
P: Jag är även överviktig, så det kan vara fettvävnad.
Auskultation.
S: Nu ska jag lyssna med stetoskop på din mage. Jag värmer stetoskopet i min hand, så att det inte är så kallt. Jag kommer att lyssna på fyra olika ställen på magen för att höra dina tarmljud.
S: Jag hör svaga tarmljud.
Palpation.
S: Nu trycker jag på din mage. Säg till om det gör ont.
P: Det gör mest ont när du trycker på vänstra sida.
S: Jag ska kontakta läkaren och rapportera mina fynd. Vi får se vilka blodprov och andra undersökningar han ordinerar.