sydammet

Hoitokieli - Vårdspråk

sairaalarakennus_cropped

Barnmorskearbete

Förlossningen börjar ofta överraskande – när, hur och var som helst.

NÄR SOM HELST 

Den beräknade födelsetiden stämmer ganska sällan, ofta föds barnet under graviditetsveckor 38 – 42. Eftersom förlossningsdagen är så osäker, är det bra att i tid förbereda sig för förlossningen. Man kan till exempel packa sin väska färdig i god tid. Väskan kan innehålla till exempel byteskläder till mamman, babykläder samt hygienartiklar, såsom tandborste, tandkräm och kam. Det är också viktigt att ta med bankkort eller kontanter och mobiltelefon. Man får inte heller glömma att ta med moderskapskortet och FPA-kortet. 

HUR SOM HELST 

Alla förlossningar är unika och de kan börja på olika sätt. Förlossningen är på gång när regelbundna, smärtsamma sammandragningar kommer med minst 10 minuters mellanrum. Det är också möjligt att fostervattnet går och sammandragningarna börjar inom cirka ett dygn. Slemproppen kan lossna flera dagar innan förlossningen börjar men den kan komma ut först samma dag som man föder. 

VAR SOM HELST 

Ofta har man någon slags aning om att förlossningen närmar sig och vanligen lyckas man bege sig till sjukhuset i tid. Om vägen är lång eller förlossningen börjar överraskande, är det helt möjligt att förlossningen sker i bilen, ambulansen eller taxin. Några väljer att föda sitt barn hemma med barnmorska. Då är det fråga om en planerad hemförlossning. 

Gemensamt för alla förlossningar är att de alla har tre skeden: öppningsskede, utdrivningsskede eller krystningsskede och efterbördsskede.

ÖPPNINGSSKEDET 

Under öppningsskedet öppnar sig livmodermunnen 10 cm. Sammandragningar är smärtsamma och regelbundna. Syftet med sammandragningarna är att öppna livmodermunnen och hjälpa fostret sjunka ner i förlossningskanalen. Under det här skedet är det viktigt att försöka slappna av. Det finns olika metoder som hjälper till: bad, massage, värme och rörelse. Man kan också få medicinsk smärtlindring vid behov. 

UTDRIVNINGSSKEDET 

I krystningsskedet får man krysta. Barnmorskans uppgift är att ge råd och stöda föderskan. Man kan föda i olika ställningar, såsom i halvsittande ställning på sängen, sittande på huk eller stående på alla fyra. I slutet av skedet föds babyn. Ett nyfött barn får Apgarpoäng och de ges för hjärtfrekvens/puls, andning, muskelspänning, reflexer och hudfärg. 

EFTERBÖRDSSKEDET 

Under det här skedet kommer moderkakan och hinnorna ut. Om mamman har fått några bristningar i mellangården, sys de ihop. Babyn börjar suga på bröstet. 

Ordlista

 

föda IIa

förlossning 2

beräknad tid

graviditetsvecka 1

förbereda IIa sig

packa I

byteskläder, -na

babykläder, -na

hygienartiklar, -na

tandborste 2

tandkräm 3

bankkort 5

kontant 3

moderskapskort 5

FPA-kort 5

unik, -t, -a

regelbunden

smärtsam, -t, -ma

sammandragning 2

fostervatten 5

slempropp 2

lossna I

närma I sig

bege IV sig

överraskande

välja IV

barnmorska 1

planerad hemförlossning 2

skede 4

öppningskede 4

utdrivningsskede 4

efterbördsskede 4

livmodermun 2

regelbund/en, -et, -na

syfte 4

öppna I

foster 5

sjunka IV ner

förlossningskanal 3

slappna I av

bad 5

massage, -n

rörelse 3

smärtlindring 2

vid behov

krysta I

uppgift 3

stöda IIa

föderska 1

halvsittande ställning 2

sitta IV på huk

stående

nyfö/dd, -tt, -dda

hjärtfrekvens 3

andning, -en

muskelspänning 2

hudfärg 3

moderkaka 1

hinna 1

bristning 2

mellangård 2

sy III

suga IV

bröst 5

Sanasto

 

synnyttää

synnytys

laskettu aika

raskausviikko

valmistautua

pakata

vaihtovaatteet

vauvanvaatteet

hygieniatuoteet

hammasharja

hammastahna

pankkikortti

käteinen

äitiyskortti

KELA-kortti

ainutlaatuinen

säännöllinen

kivulias

supistus

lapsivesi

limatulppa

irrota

lähestyä

lähteä

yllättävä

valita

kätilö

suunniteltu kotisynnytys

vaihe

avautumisvaihe

ponnistusvaihe

jälkeisvaihe

kohdunsuu

säännöllinen

tarkoitus

avata

sikiö

laskeutua

synnytyskanava

rentoutua

kylpy

hieronta

liike

kivunlievitys

tarvittaessa

ponnistaa

tehtävä

tukea

synnyttäjä

puoli-istuva asento

istua kyykyssä

seisten

vastasyntynyt

sydämen syke

hengitys

lihasjäntevyys

ihonväri

istukka

kalvo

repeytymä

väliliha

ommella

imeä

rinta

Tehtävät

Mamma: Är allt okej?  

Barnmorska: Det finns några förändringar i CTG-kurvan. Babyns hjärtljud är låga. Det kan vara att babyn har det lite jobbigt i den här ställningen. Kan du vända dig på andra sidan?  

Mamma: Javisst… Hjälpte det?   

Barnmorska: Nej, inte ännu. Jag ska stänga av oxytocindroppet och undersöka situationen i livmodermunnen. Ibland hjälper det att kittla babyns huvud samtidigt. Det borde irritera hen och förbättra hjärtljuden.   

Barnmorska: Kan jag undersöka nu?  

Mamma: Ja, sammandragningen gick just förbi.  

Barnmorska: Nu rör jag…. Oj, jag känner navelsträngen här. En del av den har kommit ut först. Tryck på larmknappen! Ställ dig på alla fyra med rumpan högt och luta ner huvudet på armarna. Jag ska håll kvar och trycka barnets huvud så att trycket på navelsträngen lättar. Så får babyn mer syre.  

Läkare: Vad har hänt?  

Barnmorska: En navelsträngsprolaps. Jag håller upp huvudet, men fosterhjärtljuden sjunker fortfarande.  

Pappan: Vad händer nu?  

Läkare: Nu är det bråttom, vi behöver få ut barnet så snabbt som möjligt. Vi ska göra ett akut kejsarsnitt. Mamman sövs med narkos, så pappan får inte följa med till operationssalen. Du kan vänta här och barnmorskan kommer och ger mer information när barnet är fött.  

Barnmorska: Här kommer jag med din son! Grattis! Trots att det var en nödsituation, gick allt väldigt bra med kejsarsnittet. Både mamman och barnet mår bra. Läkaren håller på att sy ihop operationssåret och när det är klart flyttas mamman till uppvakningsavdelningen. När mamman vaknar upp efter narkosen, kan ni två gå in och hälsa på henne.  

ORDLISTA

nödsituation 3 hätätilanne              
förändring 2 muutos
CTG-kurva 1 sykekäyrä
baby 2/3 vauva
hjärtljud 5 sydänääni
låg, -t, -a matala
ställning 2 asento
vända IIa sig kääntyä
sida 1 (på kroppen) kylki
stänga IIa av sulkea
dropp 5 (iv) tippa (iv)
undersöka IIb tutkia
situation 3 tilanne
livmodermun 2 kohdunsuu             
kittla I kutitella
irritera I ärsyttää
sammandragning 2 supistus
röra IIa koskea
navelsträng 2 napanuora
larmknapp 2 kutsunappi                 
på alla fyra nelinkontin 
rumpa 1 pylly
luta I nojata
trycka IIb painaa
syre, -t happi
navelsträngsprolaps, -en napanuoraprolapsi
foster 5 sikiö
bråttom kiire
akut kejsarsnitt 5 hätäsektio
söva IIa nukuttaa
operationssal 2 leikkaussali
barnmorska 1 kätilö
sy III ommella 
operationssår 5 sektiohaava
uppvakningsavdelning 2 heräämö

Tehtävät

Barnmorska: God morgon! Hur mår ni?  

Mamman: God morgon! Jättefint! Amningen fungerar fint och vi fick till och med några timmar sömn i natt.  

Barnmorska: Vad bra! Eftersom både du och babyn mår så bra, kunde det vara möjligt för er att åka hem idag. Vad tycker du om det?  

Mamman: Det skulle vara fint!  

Barnmorska: Förstås blir babyn ännu undersökt av en barnläkare, men om allt är bra, får ni åka hem.  

Barnmorska: Innan ni far hem, ska vi gå igenom viktiga hemvårdsföreskrifter. 

Mamman: Det passar bra.  

Barnmorska: Efterblödningen pågår cirka 4–8 veckor efter förlossningen. Nu kan den vara riklig, men den avtar med tiden. Det är helt normalt att blödningen kan bestå av små blodklumpar. Under efterblödningen finns det en ökad risk för infektion i livmodern, så det är viktigt att ta hand om hygienen. Om du blöder rikligt eller har tecken på infektion, kontakta jouren för kvinnosjukdomar och graviditet.  

Mamman: Vilka symtom är vanliga vid infektion i livmodern?  

Barnmorska: Du kan ha hög feber, smärta i nedre delen av magen och efterblödningen luktar illa.  

Mamman: Jag har också hört om bröstinflammation.  

Barnmorska: Det är vanligt att brösten är ömma och du kan även få lite stegring när mjölken stiger. Vid mjölkstockning kan bröstet skifta i rött, vara ömt, varmt och knöligt. Om mjölkstockningen inte behandlas kan stockningen utvecklas till bröstinflammation. Då har du också feber. 

Mamman: Hur kan jag förebygga mjölkstockning och bröstinflammation?  

Barnmorska: Om du får symtom, amma så ofta som möjligt, variera amningsställning, kontrollera babyns suggrepp, massera bröstet vid mjölkstockningen och handmjölka. Ta kontakt med din hälsovårdscentral/hvc om symtomen inte lättar inom 24 timmar eller du får hög feber.  

Barnmorska: Efter förlossningen är det viktigt att börja med bäckenbottenträning. Efterkontrollen görs vanligtvis på rådgivningen 5 – 12 veckor efter förlossningen. Har du några frågor?  

Mamman: När kan vi börja ha sex igen?  

Barnmorska: Ni kan börja ha samlag när ni vill. Under efterblödningen finns det en ökad risk för infektioner så vi rekommenderar att ni använder kondom som preventivmedel. Helamning kan skydda mot graviditet, men den fungerar inte ensam som en tillräcklig preventivmetod. 

Tehtävät

Det sägs att förlossningssmärtan är den värsta smärtan som finns. Ändå upplever varje föderska sin smärta individuellt. Därför är det viktigt att bedöma smärtan tillsammans med föderskan. Till exempel kan barnmorskan fråga: Hur ont gör det på en skala 0–10, om 0 är ingen smärta och 10 är den värsta tänkbara smärtan.  

Förlossningssmärtan fås inte bort helt, men man kan utnyttja både medicinska och icke-medicinska metoder för att lindra smärtan under förlossningen. Studier har visat att medicinska metoder är mer effektiva än icke-medicinska metoder. Den största nackdelen med medicinska smärtlindringsmetoder är att det ofta förekommer mer risker och biverkningar för både mamman och barnet.  

Icke-medicinska smärtlindringssätt är ofta riskfria och utan biverkningar. Dessutom är de enkla och billiga att använda. Nästan alla icke-medicinska metoder finns till hands hemma och de kan även användas som smärtlindring redan hemma innan det är dags att åka till sjukhuset. Sådana metoder är t.ex. bad, dusch, värmepåse, massage, TENS, musik, vokalisation och olika avslappningsmetoder.   

De vanligaste medicinska smärtlindringarna under förlossningen är lustgas, lokalbedövning: PCB = paracervikalblockad/livmoderhalsbedövning och PDB = pudendusbedövning/bäckenbottenbedövning och ryggbedövning: epidural- eller spinalbedövning.  

LUSTGAS: Lustgas vid förlossning är en blandning av syrgas och lustgas som man andas in genom en mask. Gasen påverkar hjärnan så att man slappnar av och inte upplever smärtan lika starkt. Lustgas verkar snabbt och likaså försvinner fort ur kroppen när man andas in vanlig luft mellan sammandragningarna. Lustgas är en populär smärtlindringsmetod, men det är olika hur bra effekt den ger. Hos en del fungerar lustgasen mycket bra medan andra tycker att den inte alls hjälper. En del kan bli illamående.  

PCB (paracervikalbedövning eller livmoderhalsbedövning): PCB är en lokalbedövning, som hjälper bäst under öppningsskedet. Förlossningsläkaren gör en gynekologisk undersökning och samtidigt injicerar hen bedövningsmedel runt livmoderhalsen. PCB har en ganska kortvarig effekt och effekten varar högst 2 timmar, men den kan upprepas vid behov. Det finns en risk att babyns puls sjunker, eftersom bedövningen sker så nära barnet. Därför kontrollerar barnmorskan babyns hjärtljud med CTG.

PUDENDUSBEDÖVNING/BÄCKENBOTTENBEDÖVNING: Pudendusbedövning är en lokalbedövning och den verkar bäst innan utdrivningsskedet börjar. I samband med en inre undersökning bedövar förlossningsläkaren eller barnmorskan blygdnerven, som skickar smärtsignaler från bäckenbotten, slidan och mellangården. En nackdel med pudendusbedövningen är att den kan vara för effektiv och dämpa krystbehovet.  

EPIDURAL- OCH SPINALBEDÖVNING: Ryggbedövningarna är de mest effektiva smärtlindringsmetoderna under en förlossning. Det är alltid en anestesiläkare som lägger bedövningen. Valet av epidural- eller spinalbedövning beror på 1) hur öppen livmodermunnen är och hur snabbt förlossningen framskrider. I epiduralbedövning blir epiduralkatetern kvar i ländryggen så att barnmorskan kan ge påfyllnadsdoser vid behov tills babyn är född. Spinalbedövning är enklare att lägga och den ger snabbare effekt, men effekten varar endast i 1–2 timmar och den kan vanligen inte upprepas. Ryggbedövningar är trygga, men några risker och biverkningar är förknippade med dem t.ex. klåda, illamående, blodtrycksfall, svårighet att kissa, skakning och huvud- och ryggvärk. Ryggbedövningar kan också påverka förlossningsförloppet och babyns hjärtljud.  

Uppgifter

Uppgifter

Uppgifter

Barnmorska: Gynekologen upptäckte en polyp i din livmoder i ultraljudsundersökningen. För att behandla de kraftiga menstruationsblödningarna, måste vi utföra en hysteroskopi och ta bort polypen. Vi kan sätta in en hormonspiral på samma gång. 

Patient: Hur går en hysteroskopi till? 

Barnmorska: Ett instrument med optik förs in i livmoderhålan via slidan och livmoderhalsen och man kan undersöka livmoderns insida och ta bort polypen. Ingreppet tar ungefär 10–20 minuter och det ska göras i lokalbedövning. 

Patient: Måste jag fasta inför ingreppet? 

Barnmorska: Det är inte nödvändigt. Du kan äta och dricka som vanligt. 

Patient: Kommer det att göra ont? 

Barnmorska: Vi rekommenderar att du tar ibuprofen 800 g och paracetamol 1 g två timmar innan operationen. Smärtor efter ingreppet är oftast ganska lindriga. Några säger att de påminner om mensvärk. Du kan ta receptfria värktabletter efteråt för smärtan. Sjukskrivning behövs inte. 

Patient: Okej. Jag har haft en dålig upplevelse innan så jag känner mig lite nervös. Jag undrar om det är möjligt att få lugnande medicin före operationen? 

Barnmorska: Förstås, men kom då in till sjukhuset 30 minuter innan den bokade tiden. Dessutom borde du ha en vuxen med dig som kan följa med dig hem efteråt. 

Patient: Det passar bra.  

Barnmorska: Efter ingreppet kan du ha blödning i några dagar. Därför rekommenderar vi att du väntar en vecka med simning och bad. Om du har samlag, borde kondom användas.

Patient: Hur länge måste jag vänta på provsvar? 

Barnmorska: Det kan ta 4–5 veckor. Du kan se svaret på Kanta-sidor. 

Barnmorska: Om du får hög feber, riklig eller illaluktande blödning eller så kraftig smärta att receptfria mediciner inte hjälper, kontakta oss eller akutmottagningen.

Uppgifter