Hoitokieli - Vårdspråk

Sårvård

dreenierite en dränvätska 1                        

dreenipussi en dränpåse 2                                                       

dreenisidos ett dränförband 5                  

epämukavuus ett obehag 5                                                   

eritys en utsöndring 2                                      

haavadreeni en sårdrän 3                                                        

haavaerite ett sårsekret 5                                                        

haavaneste en sårvätska 1                                                       

havainto en observation 3                            

infektio en infektion 3                                    

kipu en smärta 1                                                 

kipulääke en smärtmedicin 3                    

kuume feber, -n                                                   

leikkaus en operation 3                                

pistoskohta ett insticksställe 4               

punoitus rodnad, -en                                     

turvotus en svullnad 3                                    

verensekainen blodbland/ad, -at, -ade                          

 

Uppgifter

S: Du har blivit opererad i magen och du har en sårdrän på magen. Har du någon smärta eller något obehag av sårdränen? 

P: Nej inte så mycket. Jag fick smärtmedicin för en timme sedan, så nu känns det bra. 

S: Jag ska kolla hur dränförbandet ser ut, samt hur huden ser ut runtomkring dränens insticksställe.  

P: Ser det bra ut? 

S: Jo det ser bra ut. Det är inte svullet och ingen rodnad syns. Jag ska kolla hur mycket sårvätska/sekret det har kommit. Jag tömmer dränpåsen nu. Det har kommit 100 ml sårsekret. 

P: Vilken färg har dränvätskan?  

S: Den är röd. Det är blodblandat sårsekret. 

P: Är det normalt?

S: Jo det är normalt. Sårvätskans utsöndring ska minska ju längre det går efter operationen. Då sårsekretet har minskat, så tas sårdränen bort.  

P: Hur länge ska jag ha sårdränen? 

S: Det är vanligt att sårdränen tas bort följande dag efter operationen. 

P: Gör det ont? 

S: Det kan kännas lite, men jag kan ge smärtmedicin före vi tar bort sårdränen. 

P: Det låter bra. 

Frågor som man kan ställa när man observerar en patient med sårdrän: 

  1. Har du någon smärta eller något obehag av sårdränen? 
  2. Känner du någon smärta eller något obehag av sårdränen? 
  3. Har sårdränen fungerat som det ska?  
  4. Hur mycket vätska har det kommit via dränen? 
  5. Har det kommit mera dränsekret från sårdränen än tidigare? 
  6. Har det kommit mindre dränsekret från sårdränen än tidigare? 
  7. Vilken färg har dränvätskan? 
  8. Är sårdränen på rätt ställe?  
  9. Har dränen rört på sig? Har den glidit/kommit ut? 
  10. Har du märkt någon rodnad eller svullnad på huden vid insticksstället? 
  11. Har du något symtom på infektion? 
  12. Har du feber? 

Uppgifter

Efter vissa operationer så har patienten en sårdrän, som får vara kvar ca 1 dygn eller längre ibland. 

S: God morgon! Hur känns det nu första dagen efter operationen?

P: God morgon! Det känns bra eftersom operationen är över och att den gick bra. Jag har lite smärtor i operationssåret. Kan jag få smärtmedicin?

S: Ja, jag ska hämta smärtmedicin till dig. Vänta en liten stund, så kommer jag tillbaka.

P: Bra. Hoppas det inte tar så lång tid?

S: Här kommer jag med smärtmedicinen oksikodon. Du får den direkt i iv-kanylen. Det är väldigt stark medicin. Det är drogande medicin.

P: Hur länge tar det innan effekten kommer?

S: Ganska snabbt, inom ett par minuter. Nu kan jag ta bort sårdränen. Det har kommit väldigt lite sårsekret, så du behöver inte den mera. Detta är ett litet ingrepp. 

P: Gör det ont? 

S: Det kan kännas lite, men du har fått smärtmedicin så då känns det mindre. Sårdränen är fastsydd med ett stygn. Jag ska först ta bort stygnet.  Sedan drar jag långsamt bort dränen. Jag sätter en torr kompress på. Det gick bra. 

P: Ja, men det kändes lite när du drog ut den. Det känns bättre när den är borta.  

Uppgifter

Ulla, 70 år, har nedsatt känsel i båda benen. Neuropati i benen har konstaterats. Hon är inte diabetiker. Orsaken till känselbortfallet vet man inte. Ulla bor med sin man i en höghuslägenhet. Hon har tidigare haft sår på högra benet som inte läktes. Då fick hon nekros i benet och slutligen måste benet amputeras, strax under knät. Nu har hon fått trycksår på höger skinka och hon har undertrycksbehandling på. Hemsjukvården gör sårvård två gånger per vecka. Ulla har ingen känsel i baken, så bedövning av såret behövs inte göras i samband med såromläggningen. 

S: Hej Ulla, Katri från hemsjukvården är här igen!

P: Hej, välkommen!

S: Jag skall sköta om ditt sår och byta undertryckssugen. Jag börjar med att stänga av maskinen och sen tar vi bort det gamla förbandet. Jag skall också putsa det djupa såret ordentligt med en kyrett och sedan spolar jag sårhålan ren.

P: Jo, det passar bra. Härligt att man inte har känsel i baken, då gör det inte ont heller.

S: Exakt, du får lägga dig på vänster sida, så att högra sidan syns bra. Jag har stängt av apparaten så nu alarmerar den inte.
Jag tar nu bort förbandet som är inne i såret. Det är ett rätt djupt sår så jag måste kolla med pincett, så att hela förbandet har kommit bort. Säg till om det känns obehagligt.

P: Det går bra. Jag känner att du gör något, men det gör inte ont.

S: Bra, nu är förbandet borttaget. Jag skrapar såret med en kyrett. Sen sköljer jag såret med Prontosan®-lösning. Jag har fuktat kompresser med Prontosan®. Nu sätter jag dem in i sårhålan. Där får de vara en liten stund, för att eventuell biofilm som finns i såret bryts ned. Jag plockar fram sårvårdsmaterialet under tiden som Prontosan®-lösningen verkar i såret.

P: Jag har det bra, så ingen fara med mig!

S: Nu skall jag sätta en lämplig bit av förbandet i såret. Jag har satt lite hudskyddsmedel runt sårkanterna som skyddar huden. Sen sätter jag plastfilm över hela såret och på huden (ca 3 – 5 cm) runtomkring.
Nu ser det ut att vara tätt. Jag klipper ett hål mitt i plastfilmen. Jag sätter förbandet rakt över hålet och trycker fast den och kopplar slangen till maskinen. Då hela förbandet är på plats, kan jag testa om allt är bra och undertrycket fungerar.

P: Vad gör du om det inte fungerar?

S: Jaa Ulla. Då sätter vi mera av plasthinnan på området och hoppas på det bästa.
Nu har jag kopplat på maskinen. Håll tummarna!
Se vad bra. Allt fungerar. Maskinen är nöjd och jag är det också.

P: Tack att det är färdigt. Kan jag byta ställning här i sängen nu?

S: Joo Ulla, du behöver inte ligga på sidan, apparaten fungerar och jag byter behållaren i apparaten. Så är det gjort och vi är färdiga för idag. Tack för mig, roligt att du hade tålamod.

P: Tack själv, jag tycker att det är fint att ni kommer och hjälper till med detta.

S: Vi ses igen om tre dagar på fredagen, ha det så bra tills det. Ring mig om apparaten börjar alarmera eller om du har andra bekymmer. Hejdå!

P: Jo, jag ringer, om det är något. Hejdå!

ORDLISTA

nedsatt, -, -a alentunut
känsel, -n tunto
konstatera I todeta
orsak 3 syy
känselbortfall 5 tuntopuutos
sår 5 haava
läkas IIb parantua
nekros, -en kuolio
amputera I amputoida
knä 4 polvi
trycksår 5 painehaava
skinka 1 takamus
undertrycksbehandling 2 alipaineimuhoito
bedövning 2 puudutus
i samband med yhteydessä
såromläggning, -en haavanhoito
byta IIb vaihtaa
undertryckssug, -en alipaineimu
stänga IIa av sulkea
förband 5 side
putsa I puhdistaa
djup, -t, -a syvä
kyrett 3 kyretti
spola I huuhdella
sårhåla 1 haavaontelo
göra IV ont tehdä kipeää
sida 1 (på kroppen) kylki
alarmera I hälyttää
pincett 3 pinsetit
kännas IIa tuntua
obehaglig, -t, -a epämiellyttävä
skölja IIa huuhdella
lösning 2 liuos
fukta I kostuttaa
kompress 3 haavataitos
biofilm, -en biofilmi
brytas IV ner hajota
sårvårdsmaterial 5 haavanhoitomateriaali
verka I vaikuttaa
sårkant 3 haavanreuna
skydda I suojata
hud, -en iho
hål 5 aukko
plastfilm 3 muovikalvo
koppla I yhdistää
slang 2 letku
undertryck 5 alipaine
fungera I toimia
tumme 2 peukalo
nöj/d, -t, -a tyytyväinen
färdig, -t, -a valmis
ställning 2 asento
behållare 4 säiliö
tålmodig, -t, -a kärsivällinen
bekymmer 5 huoli

Uppgifter

Risto är 85 år gammal. Han bor med sin son i ett egnahemshus. Sonen hjälper till med de dagliga sysslorna. Risto har slagit sitt ben i rollatorn vilket har lett till att han har fått ett sår. Hemsjukvården tar hand om hans sårvård. Han har hjärtsvikt som gör att båda benen är svullna. Emellanåt är svullnaden minimal, men just nu är hjärtsvikten i obalans och benen är ordentligt svullna. Det gör att sårets läkningsprocess blir lidande. Risto har nyligen haft besök av läkaren och man har tillfälligt höjt hans vätskedrivande medicin för att minska på svullnader. 

S: God morgon Risto! Katri från hemsjukvården är här igen. Nu byter jag förbandet på bensåret. 

P: God morgon! Trevligt att du kom, men jag är inte glad över det du måste göra. 

S: Nej, det förstår jag. Jag låter bedövningsmedlet verka länge, så att du inte har någon smärta. Du får berätta historier medan vi väntar på att bedövningen ger effekt. 

P: Nå, en sådan här gammal karl har väl inte mycket att berätta. 

S: Säg inte så. Du har säkert sett och hört mycket i ditt liv. Nu tar jag bort förbandet. Sedan putsar jag försiktigt bort beläggningen, så att bedövningsmedlet kommer direkt på sårbottnen. Sedan sitter vi bara och väntar på att det ger effekt. Hur mår du annars, har vätskedrivande medicinen varit till hjälp? 

P: Jo, jag tycker att jag har lite lättare att andas och kan sova lite bättre, men det är inte roligt att springa på wc hela tiden. 

S: Det är förstås en nackdel med medicinen, men tänk hur illa det har varit. Du har ju sovit sittande i fåtöljen eftersom du har haft en sådan vätskelast i kroppen. Nu kan du andas lättare i alla fall. Det rinner inte ut så mycket vätska ur såret heller, så det finns många fördelar. 

Nu rengör jag såret med kyretten. Säg till om det gör ont. Vi måste få bort så mycket av den gula beläggningen som möjligt, annars läker inte såret. Nu är det bra. Man ser att den rena röda sårbottnen kommer fram. Jag sköljer såret med koksalt och torkar med kompresser. Nu sätter jag på förbandet, som suger upp ordentligt sekretet som kommer ur såret. Den gröna sidan av sårdynan ska komma mot såret. Det är ett material som faktiskt binder till sig bakterier i såret. Jag lindar kompresserna runt benet så att allt hålls bra på plats. Säg till om det stramar. 

P: Nej, det känns bra. Jag skulle bara inte vilja ha de där hemska kompresserna på. 

S: Jag vet, men de är väldigt viktiga, för de hjälper till att hålla svullnaden borta. Du hörde nog när läkaren sade att vi ännu ska använda dem. Sedan då situationen blir bättre kan vi fundera på att lämna bort dem. Tills dess måste du tyvärr ha dem. 

P: Jag gissade nästan det att du inte skulle ge dig, men försöka kan man alltid. 

S: Så är det, jag är en hård nöt att knäcka 

Nu är vi färdiga, du har fina förband på benen. Jag kommer i fortsättningen bara varannan dag. Detta förband suger upp sårsekret så bra att jag inte behöver byta förbandet varje dag. Sköt om dig! Ring mig om du får problem med benet. 

P: Jo, tack för idag. Jag ringer om problem uppstår. Hejdå! 

S: Hejdå, vi ses! 

ORDLISTA

vätskande vuotava
slå IV kolhia                 
ben 5 jalka
rollator 3 rollaattori
sår 5 haava
sårvård, -en haavanhoito
hjärtsvikt, -en sydämen vajaatoiminta
svullen turvonnut
svullnad 3 turvotus
obalans epätasapaino
läkningsprocess 3 paranemisporosessi
tillfälligt tilapäisesti
vätskedrivande medicin 3 nesteenpoistolääke
minska I vähentää
hemsjukvård, -en kotisairaanhoito
byta IIb vaihtaa
förband 5 side
bedövningsmedel 5 puudutusaine
bedövning 2 puudutus
putsa I puhdistaa
försiktigt varovasti
beläggning 2 kate
sårbotten 2 haavanpohja
andas I hengittää
sova IV nukkua
nackdel 2 haitta
vätskelast 3 nestekuorma
fördel 2 etu
kyrett 3 kyretti
läka IIb parantua
skölja IIa huuhtoa
koksalt 3 keittosuola
torka I kuivata
kompress 3 haavataitos
suga IV upp imeä
sekret 5 erite
sårdyna 1 haavatyyny
linda I kietoa
kompress 3 kompressioside
strama I kiristää
använda IIa käyttää
lämna I bort jättää pois
gissa I arvata

Uppgifter

Tehtävät